Smart CSR-kommunikation av Vattenfall

World Childhood Foundation och Vattenfall har lanserat den gemensamma kampanjsajten uppdragbarn.se. På sajten uppmanas bloggare att länka till sajten med motiveringen:

  

”Childhood och Vattenfall vill främja debatten om utsatta barn i världen. Därför ger vi dig möjlighet att kommentera alla inlägg i vår blogg – dessutom skänker Vattenfall 20 kronor för varje inlägg du gör i din egen blogg som länkar till uppdragbarn.se.

Pengarna går oavkortat till Childhoods verksamhet.”

 

Som Sara Hernandez konstaterar så hade Vattenfall antagligen donerat pengar ändå, som ett led i sitt CSR-arbete, men får på det här sättet massa extra uppmärksamhet.

 

Och framför allt får Vattenfall på det här sättet ut sitt CSR-arbete mot konsumenterna. Många bolag har mycket ambitiösa CSR-program men som inte når ut till marknaden, något som Sasja Beslik, chef för ansvarsfulla investeringar på Banco Fonder, resonerade om i Almedalen i somras.

 

 

Oavsett, nu kan jag känna mig givmild medan Vattenfall står för kalaset.

Fler bolag redovisar hållbarhet – men det krävs mer

Igår kom Campbell Soup Company med sin första hållbarhetsredovisning. Den visar vad bolaget har för strategier, policys och program för att leva upp till sina åtaganden inom corporate social responsibility, CSR. Tidigare i år slog Campbell fast fyra strategiskt viktiga områden ur ett CSR-perspektiv; konsumenten, planeten, anställda och samhället.

 

Allt fler bolag väljer att redovisa sitt samhällsansvar, inte minst i Sverige. Av 193 bolag i Sverige redovisar fyra av fem bolag vilket samhällsansvar de tar i sin årsredovisning eller i en separat hållbarhetsredovsning, enligt en granskning som Öhrlings PricewaterhousCoopers. Detta rapporterade SR Ekot om i går.

 

Hållbarhetsredovisning i sig ställer krav på bolaget att tänka till ett extra varv kring CSR-frågor. Det i sin tur kan leda till åtgärder som minskar risken för att bolaget hamnar i blåsväder på grund av oaktsamt agerande. Minskad risk kan i sin tur leda till ökat aktievärde.

 

Men för att få det verkliga lyftet krävs mer än att ta fram hållbarhetsredovisning. För, handen på hjärtat, hur många läser egentligen en hållbarhetsredovisning, mer än investerare och riktiga nördar.

 

Det är först när bolaget kan koppla samman sitt hållbarhetsarbete med den tjänst eller vara som man säljer och presentera det för konsumenten som hållbarhetsarbetet kan få effekt på försäljningen – och öka värdet i bolaget. Dessa tankar lyfte även Sasja Beslik, chef för ansvarsfulla investeringar på Banco Fonder vid ett seminarium under Almedalen i somras.

Efterlyst: Värdet av hållbarhetsarbete

– Vad är värdet av hållbarhetsredovisning, frågade sig Sasja Beslik, chef för ansvarsfulla investeringar på Banco Fonder med ett debatt med rubriken ”Nya krav på företagens hållbarhetsansvar”, arrangerat av Ernst & Young i Visby.

 

Sasja Beslik brukar fråga stora och medelstora företag som arbetar fram hållbarhetsredovisningar vad skillnaden i värdet på företaget är efter att de tagit fram hållbarhetsredovisning.

– Ingen har kunnat svara på det. Då är frågan varför de tar fram det. Ur mitt perspektiv som företräder investerare så måste det gå att sätta ett värde på hållbarhetsarbetet. Annars finns det ingen anledning att som investerare kräva hållbarhetsredovisning.

 

Sasja Beslik efterlyste och en tydligare koppling mellan redovisningarna och de produkter och/eller tjänster som företagen säljer.

– Företagen skulle exempelvis kunna redovisa sitt hållbarhetsarbete på förpackningarna. Det kan generera ett värde för redovisningarna genom ökad försäljning.

 

Just de tankegångarna hade den arbetsgrupp som jag ingick i vid Berghs slutprojekt och som hade Södertälje kommun som uppdragsgivare. Arbetet landade i ett CSR-projekt som vi döpte till Project Think. Se filmen.

 

Medverkade i debatten gjorde även Maria Wetterstrand, språkrör i miljöpartiet, näringsdepartementets Elisabeth Thand-Ringqvist och debattören Thomas Gür under ledning av Per Isaksson från Affärsvärlden.

Innan debatten drog igång hade min förra klasskamrat Carina Fabregat och jag ett intressant lunchsamtal med Rebecka Carlsson och David Voxlin från Globalfocus. Deras hemsida verkar inte funka när jag lägger ut det här men adressen är globalfocus.net, för den som vill läsa mer.