Posts Tagged ‘samhällsansvar’

En brief för ansvarstagande varumärke

oktober 29, 2008

För tid sedan hade jag anledning att titta närmare på ett företag inom charkuteribranschen. Jag har lagt ut delar av mitt – varumärkesidentitet, vision, mission och affärsidé samt trender i konsumentens beteende.

 

Här är den kreativa brief jag arbeta fram:

 

Uppdrag:

Syftet är att skapa en grafisk profil och förpackningar inom charkuteribranschen som kommunicerar lokalt producerat och socialt ansvarstagande.

 

Målgrupp:

Primär kommunikationsmålgrupp: Ungdomar 8-13 år boendes i X. Målgruppen samhällsengagemang ger sig uttryck främst i form av enskilda sakfrågor.

 

Målgruppen återfinns bland annat på grundskolor, är vana datoranvändare och stora konsumenter av sociala medier och digitala nätverk.

 

Primär konsumtionsmålgrupp: Föräldrar 35-45 åringar boendes i X. Målgruppen oroas av klimatförändringar och reagerar på brister i samhället. Målgruppen känner ansvar för framtiden. De känner att de vill göra en insats men väljer av olika anledningar bort att engagera sig under ordnade former i föreningar.

 

Målgruppen har god ekonomisk standard och bor företrädesvis i villa eller radhus. Den största mediekanalen är lokaltidningen.

 

Budskap: Ät gott med gott samvete.

 

Känna: X bidrar till en bättre närmiljö.

Tycka: X är en vän som vill mig och min närmiljö väl.

Göra: X gör mig till en bättre samhällsmedborgare.

 

Tonalitet:

Tilltalet ska vara personligt, andas framtidstro, engagemang och lokal samhörighet. Budskapet är framför allt emotionellt men också självuttryckande. Grafisk profil och förpackning ska vara identitetsskapande.

Annonser

Om insamlingar och att involvera konsumenten

oktober 23, 2008

Carina Fabregat skickade ett mejl häromdagen och skrev att hon inte kunde kommentera på mitt inlägg ”Handelsbanken hjälper dig att rädda barn”, som handlar bankens nya betalkort där en halv procent av summan på alla inköp går till Rädda Barnens katastroffond.

 

På hennes blogg, som jag för övrigt lagt upp under Vänner, refererar hon till mitt inlägg och skriver dessutom om flera olika former av insamlingar.

 

Ytterligare en insamling som är värd att omnämnas är den som Barncancerfonden startade på sin hemsida för en tid sedan.

 

Vattenfalls samarbete med World Childhood Foundation genom uppdragbarn.se är ytterligare ett exempel på csr-arbete som är anpassat till sociala medier och som involverar användaren.

 

Det är egentligen samma princip som Swedbank använder sig av i sitt samarbete med Världsnaturfonden, där banken står för kulorna när kortet används. Varje gång kortinnehavaren använder Swedbank Världsnaturkort skänker banken 50 öre till WWF:s arbete och dessutom går 25 kronor av årsavgiften direkt till naturvårdsorganisationen.

 

Ett smart sätt att involvera konsumenten och som Sara Hernandez konstaterar så hade Vattenfall – och i det senare fallet Swedbank – antagligen donerat pengar ändå, som ett led i sitt CSR-arbete, men får på det här sättet uppmärksamhet.

Handelsbanken hjälper dig att rädda barn

oktober 21, 2008

Handelsbanken Finans lanserar nu ett nytt sätt att skänka pengar. I samarbete med Rädda Barnen har banken tagit fram ett betalkort där en halv procent av alla inköp går till hjälporganisationens katastroffond. Det skriver SvD Näringsliv idag.

 

Om 50 000 personer skulle använda kortet och i genomsnitt göra inköp för 2500 kronor i månaden, så skulle det innebära 7,5 miljoner kronor till katastroffonden på ett år.

Swedbank har en annan variant att skänka pengar, där banken står för kulorna när kortet används. Varje gång kortinnehavaren använder Swedbank Världsnaturkort skänker banken 50 öre till WWF:s arbete och dessutom går 25 kronor av årsavgiften direkt till naturvårdsorganisationen. Förra året genererade det 4,2 miljoner kronor till Världsnaturfonden WWF.

 

Fördel Swedbank. I alla fall i detta sammanhang.

En identitet för ett nytt varumärke

oktober 11, 2008

Som jag tidigare skrivit har jag under den senaste tiden haft anledning att titta lite närmare på ett företag inom charkuteribranschen. Häromdagen publicerade jag visionen, missionen och affärsidén. Här är delar av den varumärkesidentitet som jag mejslat fram. Det hela hänger samman med de trender inom konsumtionen som jag publicerat.

 

Kärna

Goda charkprodukter med gott samvete.

 

Värdeerbjudande

Funktionellt: När jag köper charkprodukter från X vet jag att jag får bra kvalitet.

 

Emotionellt: När jag köper produkter från X känns det bra att veta att det är lokalt producerat och att en del pengarna går till lokalt välgörande ändamål.

 

Självuttryckande: Jag är en människa som gör medvetna val.

 

Relation

X är en engagerad vän som alltid bryr sig om mig och min närmiljö och gör mig till en bättre samhällsmedborgare.

 

Varumärkesposition

Du kan alltid lita på att X ger charkprodukter till god kvalitet och gör dig till en bättre samhällsmedborgare.

Visionen: Ses som förebild inom socialt ansvar

oktober 8, 2008

Jag har haft anledning att titta närmare på ett företag inom charkuteribranschen den senaste tiden. Det är bland annat därför som jag inte har skrivit på några dagar. Jag har till exempel byggt en varumärkesidentitet. Jag har också snickrat ihop vision, mission och affärsidé som blev så här:

 

Vision

X ska vara den ledande aktören inom charkuteribranschen och ses som en förebild vad det gäller att förena goda produkter med god lönsamhet och socialt ansvarstagande.

 

Produktmission

Att tillverka och sälja charkprodukter av god kvalitet, gjord av naturliga råvaror med respekt för vår omgivning och miljö.

 

Ekonomisk mission

Att skapa långsiktig och lönsam tillväxt i företaget och skapa goda möjligheter till utveckling och karriär för våra anställda.

 

Social mission

Att tillsammans med intressenter och konsumenter utveckla nya vägar att förbättra människors livskvalitet och närmiljö.

 

Affärsidé

Att tillverka och sälja närproducerade charkuteriprodukter med god kvalitet och samtidigt förbättra människors livskvalitet och närmiljö.

Trender hos konsumentens beteende

oktober 3, 2008

Både Coop och ICA rapporter om kraftigt ökad försäljning av ekologiska produkter de senaste åren. Utbudet på ekologiska produkter svarar inom flera sektorer inte mot efterfrågan, något bland annat Arla. Även efterfrågan på Rättvisemärkta produkter ökar kraftigt. Under 2007 ökade Rättvisemärkt sin försäljning med 165 procent.

 

Nyligen presenterades även en undersökning som visar att 40 procent av konsumenterna tycker att det är viktigt att den mat som de köper år ekologiskt producerad. Och det är framförallt kvinnor som lägger stor vikt vid detta.

 

Inkomsten har också betydelse för om man anser att ekologiskt producerad mat är viktig. Hela 88 procent av dem som tycker det är viktigt med ekologiskt producerad mat är dessutom villiga att betala mer för den.

 

Av en marknadsundersökning gjord så sent som för något år sedan framgår att det finns en mycket stor potential för att utveckla marknaden av bland annat kött och chark. På flera håll i landet bedrivs även olika projekt i syfte att stärka den lokala produktionen.

Grunden är ett starkt intresse hos konsumenter som har en djupt rotad känsla för hembygden.

 

Involvera konsumenten och ta ansvar

Sociala medier driver fram en ny form av konsumentbeteende. Det möjliggör nya vägar att dela med sig av relevant information i en ständigt accelererande takt.

 

Kundernas uppfattningar om ett företags etik och sociala ansvar spelar allt större roll, konstaterar forskaren Marc Gobé och menar att detta lägger grunden till vad som kallas en konsumentdemokrati.

 

Forskning visar också att shopping och konsumtion av olika varor och tjänster bidrar till identitetsskapande och möjliggör för en individ att skapa sin egen identitet och image.

Omvärld avgör företags ansvarskommunikation

oktober 1, 2008

Hur företagen väljer att kommunicera sitt ansvarstagande beror främst på omvärldsfaktorer, snarare än företagets egna förutsättningar. Majoriteten av företagen är dessutom osynliga när det kommer till ansvarsfrågor. Det konstaterar Magnus Fredriksson i sin doktorsavhandling ”Företags ansvar/ Marknadens retorik – En analys av företagens strategiska kommunikationsarbete” som han försvarar den 10 oktober vid JMG i Göteborg.

 

Fredriksson har gått igenom samtliga årsredovisningar för de 260 bolag som var noterade på Stockholmsbörsen under hela räkenskapsåret 2004.

 

I sin avhandling avstår Fredriksson från att använda begreppet Corporate social responsibility, CSR. Han skriver bland annat:

 

”Ofta görs explicita eller implicita antaganden om att CSR är detsamma som etik. Dessutom menar jag att begreppet är retoriskt, och i så mening ideologiskt, utifrån att det speglar hur särskilda intressen vill att vi ska uppfatta företags uppgifter i samhället.”

 

Han är därmed inne på liknande linje som Annette Cerne som nyligen disputerade med sin avhandling ” Working with and Working on Corporate Social Responsibility – The flexibility of a Management Concept” vid Ekonomihögskolan i Lund.

 

Fredriksson menar att omvärldsfaktorer i mångt och mycket styr hur företag väljer att kommunicera och att det är den ekonomiska aspekten som dominerar:

 

”När företaget bevakas är det uteslutande utifrån deras förmåga att leva upp till marknadens förväntningar.”

 

De är framför allt större bolag som använder sig av ”vidgad ansvarsretorik”. Företag som inte bedriver en verksamhet som är problematisk i förhållande till avgörande politiska beslut syns sällan i massmediernas rapportering, slår Magnus Fredriksson fast.

 

Läs också: Ny avhandling om CSR och kommunikation

Ericssons samhällsengagemang på youtube

september 23, 2008

För drygt ett år sedan valde Ericsson att bidra med basstationer till FN:s projekt Millennium Villages. Tanken med projektet är att hjälpa några av de allra fattigaste i världen ur sin fattigdom med hjälp av mobiltelefoni. Cirka 400 000 bybor omfattas av projektet. I dag publicerades en film om projektet på youtube tillsammans med två andra filmer om de insatser som Turkcell respektive Telstra gör inom ramen för CSR.

 

 

 

Filmen känns corporate. Det hade varit intressant att se en film som vänder sig mer direkt till konsument, det vill säga där samhällsengagemanget kopplas tydligare till produkten och konsumentens möjlighet att bidra genom sitt val av produkt (och varumärke). Annorlunda uttryckt, att låta samhällsengagemanget bli en del av varumärket Ericssons mervärde.

 

Visserligen är basstationer inget som gemene man springer och köper och filmen kanske är en B2B-produkt. Men å andra sidan är varumärket det samma oavsett om det är B2B eller B2C som är målgruppen.

 

Oavsett, det är ett spännande och lovvärt projekt.

Så växte intresset för CSR fram

augusti 14, 2008

Häromdagen följde en advitorial om corporate social responsibility, CSR, med SvD. Utgivaren Universum gav läsaren bland annat ett uppslag om hur intresset för CSR vuxit fram.

– I mitten av 1990-talet var mycket av inställningen att det här betalar vi ju skatt för. Miljöfrågan var relativt ny, vilket låter jättekonstigt att säga idag, men det var faktiskt så. Den sociala samhällsfrågan, den diskuterades knappt alls, säger Malin Lindfors Speace, som driver företaget Ethos International.

 

Att tongångarna gick så bekräftas inte minst av Milton Friedman, nobelpristagare i ekonomi i mitten av 1970-talet och död sedan ett par år, i detta inslag.

 

 

 

Men någonting hände vid millennieskiftet. Företagsskandaler, korruption, bokföringsbrott, skyhöga ersättningar i både amerikanska och europeiska företag. Enron, Skandia och ABB är exempel på företag som fick utstå mycket kritik. Företagens ansvar kom att hamna i fokus och intresset ökade kraftigt på bara några år. Det visar inte minst bilden över antalet artiklar som innehåller frasen ”corporate social responsibility.” Tabellen är lånad ur CSR: Företagsansvar i förändring, skriven av bland annat Maria Grafström.

 

I boken CSR – från risk till värde, skriven av bland andra Lars G. Hassel, professor i redovisning och vid Handelshögskolan vid Umeå universitet, konstateras att de mest etiska företagen gör 18 procent större vinst än andra företag.

 

Tommy Borglund, ansvarig för CSR-tjänster på Hallvarsson & Halvarsson och som har doktorerat i företagsetik, anser att det är att dra för hastade slutsatser och säger:

– Det är svårt att matematiskt bevisa ökad lönsamhet eftersom värdeskapande är unikt för varje enskilt företag. Men flera studier tyder på det och intuitivt borde mer nöjda kunder och intressenter skapa värde. Det är svårt att hitta ett enda fall där aktivt arbete med de här frågorna har sänkt värdet på företaget.

 

I dag har CSR blivit en konkurrensfaktor. Försäljningen av rättvisemärkta produkter ökade i fjol med 165 procent. Rättvisemärkt som förresten idag presenterade sin nya generalsekreterare Helena Markstedt.

 

Företag som Ben & Jerry´s och DEM Collective bygger sin kärnverksamhet utifrån socialt ansvarstagande. Men i spåren av klimatdebatten väcker miljösektorn ett allt större intresse hos allt fler företag. Nu senast meddelade Ikea att man tänker ta fram bland annat solpaneler till lågpris.

 

Spana in detta klipp om Ben & Jerry´s. Snacka om PR.

 

Sponsorer, vad gör ni för att påverka Kinas ledare?

augusti 7, 2008

Denna debattartikel publiceras i dagens Aftonbladet. Denna version är något längre än den som publiceras i tidningen.

 

Kritiken mot den kinesiska regimen som rensar ut oliktänkande genom övervakning, fängslanden och tortyr är stark. I Sverige riktas kritiken framför allt mot den internationella och den svenska olympiska kommittén, IOK respektive SOK, för deras passivitet. Även svenska elitidrottare har ställts inför skranket. Men få eller ingen ifrågasätter de sponsrande företagens ansvar.

 

SOK:s generalsekreterare tillika IOK:s första vice ordförande Gunilla Lindberg har med all rätta fått ta emot horder av kritik för sin undfallenhet inför Peking-OS. Trots larm om övergrepp, fängslanden och tortyr mot oliktänkande från den kinesiska regimen, som också bekräftas i färska rapporter från Amnesty och Human Rights Watch, vägrar SOK respektive IOK att ta i frågan. Det i sig är anmärkningsvärt.

 

Även svenska elitidrottare har under året stått i skottgluggen för kritik. Bland annat har Liberala ungdomsförbundets ordförande Frida Johansson Metso krävt att höjdhopparen Stefan Holm bojkottar OS.  Måndagen den 4augusti uppmanade hon på Aftonbladets debattsida svenska OS-deltagare att använda gnuggtatueringar med budskap under OS. Visserligen är Stefan Holm en stor idrottsman men att tro att han eller så hela svenska OS-landslaget skulle kunna påverka den kinesiska regimen känns naivt.

 

Sommar-OS är det största idrottsevenemang som existerar. Miljarder och åter miljarder kronor omsätts. Utan stora feta sponsorkontrakt skulle ett OS, så som vi är vana vid, aldrig kunna genomföras. Multinationella bolag pumpar in pengar och kalkylerar sedan att kamma hem de satsade pengarna – och mer därtill – genom stärkta varumärken och ökad försäljning.

 

Frågan är om företagens varumärken stärks och om det leder till ökad försäljning i samband med detta OS. Tänk dig scenariot att demonstrationer utbryter på eller i anslutning till en OS-arena, att ett lag eller en enskild idrottare gör någon form av protestaktion eller att kravaller utbryter i Peking. Eller att fortlöpande avslöjanden om missförhållanden drar ljuset från det sportliga och bilder med sponsrade idrottsmän blandas med tortyrbilder. Eller att det utbryter en diskussion om företagens ansvar för att påverka den kinesiska regimen. Vilket företag vill skylta med sitt varumärke då?

 

Det är alltså här nyckeln till att påverka Kinas ledning finns. Företagen. För utan pengar blir det inget OS. Och hur ädelt man än vill att ett olympiskt spel, sprunget ur den grekiska antiken, ska vara är det när allt kommer till kritan ”money talks” som gäller.

 

Se bara när Tyskland halkade ur A-gruppen i ishockey-VM. Vad hände då? Jo, eftersom huvudsponsorn var tysk gjordes systemet om så att fler lag fick vara med i A-gruppen – och huxflux var Tyskland med igen.

 

Ser man till den svenska OS-truppen så sponsras den bland annat av ATG, Nordea, Vattenfall och Ericsson. I ljuset av de protester som följde när OS-facklan fördes världen över i våras var företagens ansvar uppe för diskussion. Då var det bara Vattenfall som öppet tog avstånd från kränkningarna av de mänskliga rättigheterna och som genom ett samarbete med Amnesty International ska arbeta för att deras kunder och personal får ta del av situationen i Kina.

 

Det är dock få som ropat på att få ställa företagen – svenska och utländska – till svars. Det är förvånande. I tider då corporate social responsibility, CSR, det vill säga företagens samhällsansvar debatteras flitigt är det få röster som har riktats mot sponsorerna av OS. Vad har de multinationella bolagen för ansvar att påverka förhållandena i Kina inför OS? Det är ju trots allt de som sitter med trumf i hand – pengarna.

 

Så svenska sponsorer jag riktar frågan till er; vad har ni gjort för att påverka den kinesiska regimen? Har ni tagit några initiativ till att påverka IOK och SOK, till ett eget eller gemensamt utspel tillsammans med er sponsorer, att uppvakta Kina eller andra globala företag och stora sponsorer av OS?

 

Mattias Josefsson

Diplomerad kommunikationsstrateg vid Berghs i Stockholm