Posts Tagged ‘hållbarhetsarbete’

Våga sjunga ut företagets CSR-arbete

augusti 24, 2008

Allt fler företag tar fram hållbarhetsredovisningar, konstaterade Öhrlings PricewaterhouseCoopers i veckan. Frågan är, förhoppningsvis inte om, utan snarare när vi får se första företaget använda den kommunikativa kraften i hållbarhetsredovisning fullt ut. Särskilt konsumentnära företag borde ha en hel del att vinna på tydligare och öppnare kommunikation.

 

Idag publicerar FÖRETAGET sin hållbarhetsredovisning för 2007. Redovisningen finns tillgänglig på FÖRETAGETS hemsida.

 

Nått i den stilen brukar det stå. Och sen var det inte mycket mer med det. Få får reda på vad som egentligen står i de där redovisningarna. Trots att många företag har mycket att vara stolta över.

 

Svenska företag större samhällsansvar än vad som många gånger framkommer, konstaterade Susanne Ikonen och Charlie Andersson vid Södertörns högskola i sin kandidatuppsats som presenterades i somras.

 

Frågan är när vi får se en tydlig och öppen presentation av företagens hållbarhetsarbete, likvärdig den vi får se fyra gånger om året i samband med kvartalsrapporterna.

 

Det finns betydligt större potential i hållbarhetsredovisningarna än vad vi hittills kunnat se. Detta borde företag redovisa/kommunicera i mer än skriftlig rapportformat:

  • vad företaget har åstadkommit och med vem
  • med vilka resurser
  • vad som är målet
  • företagets nästkommande steg i arbetet för att uppnå målet.

Magnus Frostenson och Tommy Borglund konstaterar i rapporten Företagens sociala ansvar och den svenska modellen 2006:9 att:

 

”Företag har en rad motiv för att arbeta med CSR, bland annat riskhantering, marknadspositionering och skapande av goda relationer med viktiga intressenter såsom anställda och leverantörer (Horn af Rantzien 2003). Att arbeta med CSR anses ge en ”license to operate” som gynnar affärerna och företagets ekonomiska resultat.”

 

Men för att företagets CSR-insatser ska gynna affärer och resultat krävs att aktieägare, kunder och anställda för reda på vad företaget gör.

Sammanhanget – centralt i CSR-kommunikation

augusti 23, 2008

Svenska storföretag tar större samhällsansvar än man kan tro men de är sämre än de tror att förmedla det till sina kunder, anställda och aktieägare. Den slutsatsen drog Susanne Ikonen och Charlie Andersson vid Södertörns högskola som i sin kandidatuppsats som presenterades i somras. Samtidigt gör allt fler storbolag hållbarhetsredovisningar, enligt en undersökning från Öhrlings PricewaterhouseCoopers som kom i veckan.

 

Den som vill och är intresserad, upptäckter efter att ha sökt, en rad exempel på riktigt bra CSR-insatser hos många svenska företag. Till exempel har Atlas Copco arbetat med ett globalt projekt kring rent vatten sedan 1984 och Ericsson gör insatser kring mobil kommunikation i Afrika.

 

När det handlar om hur detta kan förmedlas till kunder, anställda och aktieägare listar Sara Hernandez på ett mycket bra sätt en rad kanaler och hur man kan använda dem tillsammans med mottagarna/målgruppen eller riktat mot mottagarna/målgruppen.

 

Men jag tror att man behöver backa bandet ytterligare. Det som många företag saknar är ett naturligt sammanhang att berätta om sina insatser.

 

I slutprojektet på Berghs ställdes den grupp som jag ingick i inför utmaningen att locka fler företag till Södertälje kommun, som var vår uppdragsgivare. Den centrala frågan för oss blev hur vi kunde skapade ett naturligt sammanhang där Södertäljes näringsliv kunde framställas som framåt. Samtidigt skulle det hänga ihop med Södertälje kommuns identitet.

 

Resultatet blev Projekt Thinkett CSR-projekt, vars egentliga syfte var att locka fler företag till kommunen. Project Think blev ursäkten till att skapa PR kring Södertälje. Strategin var att projektet i sig skulle väcka så stor uppmärksamhet att kommunen inte skulle behöva aktivt kommunicera inflyttningsbudskap till företag – som riskerar att bli platt, tråkig och försvinna i mängden.

 

Målet var att Södertälje inom fem år skulle förknippas med Project Think, lokalt samarbete och ansvarstagande, och väcka lika starka associationer inom detta område som Kista gör inom högteknologi.

 

Oavsett, det centrala var sammanhanget. Att hitta ursäkten till varför blickarna skulle riktas mot Södertälje. Och det är antagligen det som, de företag som vill kommunicera sina insatser, behöver fundera igenom. Hitta sammanhanget, ursäkten. Kommunikationen ska vara lika naturlig och hållbar som de insatser man gör.

Fler bolag redovisar hållbarhet – men det krävs mer

augusti 19, 2008

Igår kom Campbell Soup Company med sin första hållbarhetsredovisning. Den visar vad bolaget har för strategier, policys och program för att leva upp till sina åtaganden inom corporate social responsibility, CSR. Tidigare i år slog Campbell fast fyra strategiskt viktiga områden ur ett CSR-perspektiv; konsumenten, planeten, anställda och samhället.

 

Allt fler bolag väljer att redovisa sitt samhällsansvar, inte minst i Sverige. Av 193 bolag i Sverige redovisar fyra av fem bolag vilket samhällsansvar de tar i sin årsredovisning eller i en separat hållbarhetsredovsning, enligt en granskning som Öhrlings PricewaterhousCoopers. Detta rapporterade SR Ekot om i går.

 

Hållbarhetsredovisning i sig ställer krav på bolaget att tänka till ett extra varv kring CSR-frågor. Det i sin tur kan leda till åtgärder som minskar risken för att bolaget hamnar i blåsväder på grund av oaktsamt agerande. Minskad risk kan i sin tur leda till ökat aktievärde.

 

Men för att få det verkliga lyftet krävs mer än att ta fram hållbarhetsredovisning. För, handen på hjärtat, hur många läser egentligen en hållbarhetsredovisning, mer än investerare och riktiga nördar.

 

Det är först när bolaget kan koppla samman sitt hållbarhetsarbete med den tjänst eller vara som man säljer och presentera det för konsumenten som hållbarhetsarbetet kan få effekt på försäljningen – och öka värdet i bolaget. Dessa tankar lyfte även Sasja Beslik, chef för ansvarsfulla investeringar på Banco Fonder vid ett seminarium under Almedalen i somras.

Scandic vill göra svensken mer smärt

augusti 18, 2008

Scandic Hotels investerar 60 miljoner kronor i ett nytt gymkoncept för att förbättra folkhälsan, meddelande hotellkedjan i slutet av förra veckan.

 

I Sverige är omkring 53 procent av männen och 40 procent av kvinnorna överviktiga eller feta enligt Statens Folkhälsoinstitut, skriver Scandic i sitt pressmeddelande och vill nu dra sitt strå till stacken för en smalare svensk.

 

Jag har tidigare skrivit om Scandic fantastiska CSR-arbete. Ta dig gärna tid att titta på filmen, särskilt året 1993 då de strategiska tankarna beskrivs.

 

Även bloggaren och företagaren Richard Lium är ”mer än imponerad av” hotellkedjan. Han frågar sig om inte Scandic Hotel är det bästa företaget i Europa sett ur ett CSR-perspektiv.

 

Lium skriver: ”Dom har en miljöutbildning för alla medarbetare, ca 5 500 stycken, två gånger per år.

 

Dom bedriver sedan år 1998 e-learning med all personal. Scandics medarbetare får bl.a. en timmes utbildning i ekologisk hållbarhet.

 

Jag ringer kontinuerligt till de 500 största företagen i Sverige och jag har inte hört något liknande än så länge.”

Så växte intresset för CSR fram

augusti 14, 2008

Häromdagen följde en advitorial om corporate social responsibility, CSR, med SvD. Utgivaren Universum gav läsaren bland annat ett uppslag om hur intresset för CSR vuxit fram.

– I mitten av 1990-talet var mycket av inställningen att det här betalar vi ju skatt för. Miljöfrågan var relativt ny, vilket låter jättekonstigt att säga idag, men det var faktiskt så. Den sociala samhällsfrågan, den diskuterades knappt alls, säger Malin Lindfors Speace, som driver företaget Ethos International.

 

Att tongångarna gick så bekräftas inte minst av Milton Friedman, nobelpristagare i ekonomi i mitten av 1970-talet och död sedan ett par år, i detta inslag.

 

 

 

Men någonting hände vid millennieskiftet. Företagsskandaler, korruption, bokföringsbrott, skyhöga ersättningar i både amerikanska och europeiska företag. Enron, Skandia och ABB är exempel på företag som fick utstå mycket kritik. Företagens ansvar kom att hamna i fokus och intresset ökade kraftigt på bara några år. Det visar inte minst bilden över antalet artiklar som innehåller frasen ”corporate social responsibility.” Tabellen är lånad ur CSR: Företagsansvar i förändring, skriven av bland annat Maria Grafström.

 

I boken CSR – från risk till värde, skriven av bland andra Lars G. Hassel, professor i redovisning och vid Handelshögskolan vid Umeå universitet, konstateras att de mest etiska företagen gör 18 procent större vinst än andra företag.

 

Tommy Borglund, ansvarig för CSR-tjänster på Hallvarsson & Halvarsson och som har doktorerat i företagsetik, anser att det är att dra för hastade slutsatser och säger:

– Det är svårt att matematiskt bevisa ökad lönsamhet eftersom värdeskapande är unikt för varje enskilt företag. Men flera studier tyder på det och intuitivt borde mer nöjda kunder och intressenter skapa värde. Det är svårt att hitta ett enda fall där aktivt arbete med de här frågorna har sänkt värdet på företaget.

 

I dag har CSR blivit en konkurrensfaktor. Försäljningen av rättvisemärkta produkter ökade i fjol med 165 procent. Rättvisemärkt som förresten idag presenterade sin nya generalsekreterare Helena Markstedt.

 

Företag som Ben & Jerry´s och DEM Collective bygger sin kärnverksamhet utifrån socialt ansvarstagande. Men i spåren av klimatdebatten väcker miljösektorn ett allt större intresse hos allt fler företag. Nu senast meddelade Ikea att man tänker ta fram bland annat solpaneler till lågpris.

 

Spana in detta klipp om Ben & Jerry´s. Snacka om PR.

 

Efterlyst: Värdet av hållbarhetsarbete

juli 7, 2008

– Vad är värdet av hållbarhetsredovisning, frågade sig Sasja Beslik, chef för ansvarsfulla investeringar på Banco Fonder med ett debatt med rubriken ”Nya krav på företagens hållbarhetsansvar”, arrangerat av Ernst & Young i Visby.
 
Sasja Beslik brukar fråga stora och medelstora företag som arbetar fram hållbarhetsredovisningar vad skillnaden i värdet på företaget är efter att de tagit fram hållbarhetsredovisning.

– Ingen har kunnat svara på det. Då är frågan varför de tar fram det. Ur mitt perspektiv som företräder investerare så måste det gå att sätta ett värde på hållbarhetsarbetet. Annars finns det ingen anledning att som investerare kräva hållbarhetsredovisning.

 

Sasja Beslik efterlyste och en tydligare koppling mellan redovisningarna och de produkter och/eller tjänster som företagen säljer.

– Företagen skulle exempelvis kunna redovisa sitt hållbarhetsarbete på förpackningarna. Det kan generera ett värde för redovisningarna genom ökad försäljning.

 

Just de tankegångarna hade den arbetsgrupp som jag ingick i vid Berghs slutprojekt och som hade Södertälje kommun som uppdragsgivare. Arbetet landade i ett CSR-projekt som vi döpte till Project Think. Se filmen.

 

Medverkade i debatten gjorde även Maria Wetterstrand, språkrör i miljöpartiet, näringsdepartementets Elisabeth Thand-Ringqvist och debattören Thomas Gür under ledning av Per Isaksson från Affärsvärlden.

Innan debatten drog igång hade min förra klasskamrat Carina Fabregat och jag ett intressant lunchsamtal med Rebecka Carlsson och David Voxlin från Globalfocus. Deras hemsida verkar inte funka när jag lägger ut det här men adressen är globalfocus.net, för den som vill läsa mer.

Goda och mindre goda exempel på CSR-kommunikation

juli 4, 2008

I takt med den ökande klimatdebatten växer också företagens intresse att marknadsföra och profilera sig som socialt och miljömässigt ansvarfulla företag. Man kan konstatera att en del företag har kommit längre och tänkt genom sitt samhällsansvar mer än andra har gjort.

 

Grundläggande med all kommunikation är att den börjar inifrån och går ut, och att handla före man kommunicerar. Vad menas då med det? Titta på hur Scandic systematiskt och strategiskt tagit hållbarhetsarbetet på allvar tillsammans med Det naturliga steget. ( Tar lite tid att ladda ned filmen, en klar nackdel. Men titta framför allt på året 1993 som beskriver de strategiska tankarna bakom satsningen.)

 

Inte fullt lika genomtänkt känns Hydro senaste satsning på miljöprofilering. Den kan snarare betraktas som en ”lösnäsa”, särskilt i jämförelse med Scandic. Grön färg med lite symboliserat gräs på reklamskyltar och i övrigt ett relativt skralt miljöarbete.

 

Likaså har Schenkers i sin webbkampanj en formulering som kan få betraktaren att rynka på näsan. Följande citat är hämtat ur kampanjen:

 

”Förresten, du vet väl att vi värnar om både ekonomi och miljö. Därför samlastar vi paketleveranser från många företag. Genom att paketen åker kollektivt får du en kostnadseffektiv och miljösmart transport.”

                                                                           

Hmm.., att samlasta paketleveranser är väl själva affärsidén. Och hur skulle det annars gå till, kan man fråga sig. Det är möjligt att Schenker gör en rad genomtänkta och långsiktiga hållbarhetssatsningar men det framgår inte. Och det här budskapet blir inte trovärdigt.

 

Sist, ytterligare ett gott exempel som definitivt uppfyller de grundläggande villkoren. Det är Volvo som nyligen invigde sin första klimatneutrala återförsäljaranläggning i Verona i Italien. Solceller på taket bidrar till en positiv energibalans. Redan förra året blev Volvos fabrik i belgiska Gent klimatneutral. Handla först, kommunicera sedan.