Posts Tagged ‘corporate social responsibility’

Att lansera det ansvarstagande varumärket

november 2, 2008

För en tid sedan hade jag anledning att titta närmare på ett företag inom charkuteribranschen. Jag har tidigare lagt ut delar av mitt arbete.

 

Här är en del av lanseringsstrategin:

 

X ska profilera sig som en vän som hjälper konsumenten att göra en god insats som samhällsmedborgare. Vänskap och relationer bygger i grund och botten på förtroende. Förtroende är något som byggs över tid. Därför är det vikigt vid lanseringen av varumärket att använda sig av en samhällsinsats som undviker konfliktsituationer som kan dela befolkningen i två eller flera storleksmässigt och/eller styrkemässigt likvärdiga läger. Risken är annars stor att kunden väljer bort varumärket.

 

För att få största möjliga uppmärksamhet är det viktigt att hålla sig till en samhällsinsats vid lanseringen, åtminstone i kommunikationen. Annars finns risk att olika aktiviteter tar ut varandra och gör varumärket otydligt.

 

Läs tidigare inlägg:

Trender hos konsumentens beteende

En identitet för ett nytt varumärke

Visionen: Ses som en förebild inom socialt ansvar

En brief för ansvarstagande varumärke

Annonser

En brief för ansvarstagande varumärke

oktober 29, 2008

För tid sedan hade jag anledning att titta närmare på ett företag inom charkuteribranschen. Jag har lagt ut delar av mitt – varumärkesidentitet, vision, mission och affärsidé samt trender i konsumentens beteende.

 

Här är den kreativa brief jag arbeta fram:

 

Uppdrag:

Syftet är att skapa en grafisk profil och förpackningar inom charkuteribranschen som kommunicerar lokalt producerat och socialt ansvarstagande.

 

Målgrupp:

Primär kommunikationsmålgrupp: Ungdomar 8-13 år boendes i X. Målgruppen samhällsengagemang ger sig uttryck främst i form av enskilda sakfrågor.

 

Målgruppen återfinns bland annat på grundskolor, är vana datoranvändare och stora konsumenter av sociala medier och digitala nätverk.

 

Primär konsumtionsmålgrupp: Föräldrar 35-45 åringar boendes i X. Målgruppen oroas av klimatförändringar och reagerar på brister i samhället. Målgruppen känner ansvar för framtiden. De känner att de vill göra en insats men väljer av olika anledningar bort att engagera sig under ordnade former i föreningar.

 

Målgruppen har god ekonomisk standard och bor företrädesvis i villa eller radhus. Den största mediekanalen är lokaltidningen.

 

Budskap: Ät gott med gott samvete.

 

Känna: X bidrar till en bättre närmiljö.

Tycka: X är en vän som vill mig och min närmiljö väl.

Göra: X gör mig till en bättre samhällsmedborgare.

 

Tonalitet:

Tilltalet ska vara personligt, andas framtidstro, engagemang och lokal samhörighet. Budskapet är framför allt emotionellt men också självuttryckande. Grafisk profil och förpackning ska vara identitetsskapande.

Om insamlingar och att involvera konsumenten

oktober 23, 2008

Carina Fabregat skickade ett mejl häromdagen och skrev att hon inte kunde kommentera på mitt inlägg ”Handelsbanken hjälper dig att rädda barn”, som handlar bankens nya betalkort där en halv procent av summan på alla inköp går till Rädda Barnens katastroffond.

 

På hennes blogg, som jag för övrigt lagt upp under Vänner, refererar hon till mitt inlägg och skriver dessutom om flera olika former av insamlingar.

 

Ytterligare en insamling som är värd att omnämnas är den som Barncancerfonden startade på sin hemsida för en tid sedan.

 

Vattenfalls samarbete med World Childhood Foundation genom uppdragbarn.se är ytterligare ett exempel på csr-arbete som är anpassat till sociala medier och som involverar användaren.

 

Det är egentligen samma princip som Swedbank använder sig av i sitt samarbete med Världsnaturfonden, där banken står för kulorna när kortet används. Varje gång kortinnehavaren använder Swedbank Världsnaturkort skänker banken 50 öre till WWF:s arbete och dessutom går 25 kronor av årsavgiften direkt till naturvårdsorganisationen.

 

Ett smart sätt att involvera konsumenten och som Sara Hernandez konstaterar så hade Vattenfall – och i det senare fallet Swedbank – antagligen donerat pengar ändå, som ett led i sitt CSR-arbete, men får på det här sättet uppmärksamhet.

Handelsbanken hjälper dig att rädda barn

oktober 21, 2008

Handelsbanken Finans lanserar nu ett nytt sätt att skänka pengar. I samarbete med Rädda Barnen har banken tagit fram ett betalkort där en halv procent av alla inköp går till hjälporganisationens katastroffond. Det skriver SvD Näringsliv idag.

 

Om 50 000 personer skulle använda kortet och i genomsnitt göra inköp för 2500 kronor i månaden, så skulle det innebära 7,5 miljoner kronor till katastroffonden på ett år.

Swedbank har en annan variant att skänka pengar, där banken står för kulorna när kortet används. Varje gång kortinnehavaren använder Swedbank Världsnaturkort skänker banken 50 öre till WWF:s arbete och dessutom går 25 kronor av årsavgiften direkt till naturvårdsorganisationen. Förra året genererade det 4,2 miljoner kronor till Världsnaturfonden WWF.

 

Fördel Swedbank. I alla fall i detta sammanhang.

En identitet för ett nytt varumärke

oktober 11, 2008

Som jag tidigare skrivit har jag under den senaste tiden haft anledning att titta lite närmare på ett företag inom charkuteribranschen. Häromdagen publicerade jag visionen, missionen och affärsidén. Här är delar av den varumärkesidentitet som jag mejslat fram. Det hela hänger samman med de trender inom konsumtionen som jag publicerat.

 

Kärna

Goda charkprodukter med gott samvete.

 

Värdeerbjudande

Funktionellt: När jag köper charkprodukter från X vet jag att jag får bra kvalitet.

 

Emotionellt: När jag köper produkter från X känns det bra att veta att det är lokalt producerat och att en del pengarna går till lokalt välgörande ändamål.

 

Självuttryckande: Jag är en människa som gör medvetna val.

 

Relation

X är en engagerad vän som alltid bryr sig om mig och min närmiljö och gör mig till en bättre samhällsmedborgare.

 

Varumärkesposition

Du kan alltid lita på att X ger charkprodukter till god kvalitet och gör dig till en bättre samhällsmedborgare.

Visionen: Ses som förebild inom socialt ansvar

oktober 8, 2008

Jag har haft anledning att titta närmare på ett företag inom charkuteribranschen den senaste tiden. Det är bland annat därför som jag inte har skrivit på några dagar. Jag har till exempel byggt en varumärkesidentitet. Jag har också snickrat ihop vision, mission och affärsidé som blev så här:

 

Vision

X ska vara den ledande aktören inom charkuteribranschen och ses som en förebild vad det gäller att förena goda produkter med god lönsamhet och socialt ansvarstagande.

 

Produktmission

Att tillverka och sälja charkprodukter av god kvalitet, gjord av naturliga råvaror med respekt för vår omgivning och miljö.

 

Ekonomisk mission

Att skapa långsiktig och lönsam tillväxt i företaget och skapa goda möjligheter till utveckling och karriär för våra anställda.

 

Social mission

Att tillsammans med intressenter och konsumenter utveckla nya vägar att förbättra människors livskvalitet och närmiljö.

 

Affärsidé

Att tillverka och sälja närproducerade charkuteriprodukter med god kvalitet och samtidigt förbättra människors livskvalitet och närmiljö.

Omvärld avgör företags ansvarskommunikation

oktober 1, 2008

Hur företagen väljer att kommunicera sitt ansvarstagande beror främst på omvärldsfaktorer, snarare än företagets egna förutsättningar. Majoriteten av företagen är dessutom osynliga när det kommer till ansvarsfrågor. Det konstaterar Magnus Fredriksson i sin doktorsavhandling ”Företags ansvar/ Marknadens retorik – En analys av företagens strategiska kommunikationsarbete” som han försvarar den 10 oktober vid JMG i Göteborg.

 

Fredriksson har gått igenom samtliga årsredovisningar för de 260 bolag som var noterade på Stockholmsbörsen under hela räkenskapsåret 2004.

 

I sin avhandling avstår Fredriksson från att använda begreppet Corporate social responsibility, CSR. Han skriver bland annat:

 

”Ofta görs explicita eller implicita antaganden om att CSR är detsamma som etik. Dessutom menar jag att begreppet är retoriskt, och i så mening ideologiskt, utifrån att det speglar hur särskilda intressen vill att vi ska uppfatta företags uppgifter i samhället.”

 

Han är därmed inne på liknande linje som Annette Cerne som nyligen disputerade med sin avhandling ” Working with and Working on Corporate Social Responsibility – The flexibility of a Management Concept” vid Ekonomihögskolan i Lund.

 

Fredriksson menar att omvärldsfaktorer i mångt och mycket styr hur företag väljer att kommunicera och att det är den ekonomiska aspekten som dominerar:

 

”När företaget bevakas är det uteslutande utifrån deras förmåga att leva upp till marknadens förväntningar.”

 

De är framför allt större bolag som använder sig av ”vidgad ansvarsretorik”. Företag som inte bedriver en verksamhet som är problematisk i förhållande till avgörande politiska beslut syns sällan i massmediernas rapportering, slår Magnus Fredriksson fast.

 

Läs också: Ny avhandling om CSR och kommunikation

IOGT satsar på en vit jul för barn

september 30, 2008

Carina Fabregat, projektledare för företagskontakter i IOGT-NTO:s kampanj Vit jul. Berätta kort om vad “Alla barn har rätt till en vit jul” går ut på?

Kampanjen Vit Jul handlar om att ställa sig på barnens sida och få vuxna att avstå alkohol under julafton, juldagen och annandagen. Vit Jul är för alla barns rätt till en vit jul, inte minst de cirka 385 000 barn i Sverige som idag lever i missbruksmiljöer (FHI 2008).

 

Vad gör ni konkret?

Vi anordnar roliga aktiviteter i en drog- och alkoholfri miljö och arbetar parallellt med att få folk att göra ett solidariskt ställningstagande för barnens skull – att skriva under på att de kommer avstå alkohol under tre dagar.

 

Hur många år har IOGT haft kampanjen?

– År 2007 var första året och då genomfördes över 100 aktiviteter runt om i landet, det samlades in närmare 11 000 underskrifter från vuxna som avstod alkohol under juldagarna, varav närmare 200 var politiker.

 

I år utvecklar ni konceptet, inte sant?

– Ja, i år arbetar vi även med att etablera relationer med näringslivet och erbjuder företag möjligheten att engagera sig i Vit Jul genom sponsring, gåvor eller genom att köpa våra julkalendrar till förmån för projektet.

 

Hur går det, är det många företag som är intresserade?

– Detta innebär att vi jobbar uppsökande mot företag och berättar om projektet och arbetar in varumärket Vit Jul. Parallellt med det arbetet använder naturligtvis medlemmarna de företagskontakter de har i sina nätverk. Styrkan med en folkrörelse som IOGT-NTO-rörelsen är kraften hos de många engagerade medlemmarna.

 

Jag hörde att Systembolaget ville använda loggan på sina alkoholfria produkter men ni tackade nej, varför?

– Vi har inte fått någon formell förfrågan om samarbete från Systembolaget. För Vit Jul har vi en gedigen sponsringspolicy där vi valt att inte samarbeta med företag som bedriver verksamhet som uppenbart skadar människor eller miljö, som diskriminerar anställda, som använder barnarbete eller som har direkt koppling till alkohol-, tobaks-, pornografi-, eller krigsindustrin.

 

Varför ska mitt företag sponsra “Alla barn har rätt till en vit jul”?

Att stödja Vit Jul är att ta sitt ansvar och ge något tillbaka till samhället, ett CSR-projekt i dess rätta bemärkelse. Man kan välja att stödja projektet på en mängd olika sätt, allt utifrån egna förutsättningar. Vi är såklart måna om att erbjuda motprestationer som gynnar det sponsrande företaget på bästa sätt, samtidigt som vi är angelägna om att få projektet att växa.

 Ju fler vi är som hjälps åt desto fler barn kan vi hjälpa. Vi tycker helt enkelt att alla barn har rätt till en vit jul.

 

Vit Jul genomförs av IOGT-NTO-rörelsen, det vill säga vuxenförbundet IOGT-NTO, ungdomsförbundet UNF, juniorförbundet JUNIS och scoutförbundet NSF

Coop säljer rättvis choklad för Världen barn

september 25, 2008

Coop ska fram till mitten av oktober dra in 1 250 000 kronor till förmån för Radiohjälpens insamling Världens barn. Tillsammans med Anthons Bergs choklad hoppas man sälja 250 000 chokladkakor där fem kronor per såld kaka går till insamlingen. Konceptet känns dock inte helt färdigt.

 

När det gäller försäljningen av ekologiskt och rättvisemärkta produkter i dagligvaruhandeln är Coop nummer ett. Samarbetet med Anthons Bergs förstärker givetvis denna position. Det är synd konceptet utvecklas mer efter ett så hedrande initiativ.

 

CSR i praktiken kan du idag läsa om hur Timberland har räknat ut att det är lönsamt att ha låta personalen engagera sig på betald arbetstid. Engagerade anställda stannar längre. Just det är en viktig slutsats.

 

Eller som Peter PC Carlsson, alias enbart.blogg.se konstaterade nyligen i en kommentar kring hans insamling till förmån för Barncancerfonden: ”Människor vill väl, bara de får chansen”.

 

När personen i fråga, om det så är personal, kund, bloggare, medborgare, föreningsaktiv eller vad det än må vara får möjlighet att bidra med sitt eget engagemang ”stannar man kvar längre” och blir ambassadören, precis som Peter Carlsson blivit.

 

Här borde Coop ha kunnat utveckla konceptet mer tillsammans med Anthons Bergs och Radiohjälpen. Exempelvis en insamling likt Barncancernfondens eller varför inte en variant av Vattenfalls alldeles lysande insamling till förmån för Childhood.  Det hade stärkt Coops band till kunden och deras position som ansvarstagande än mer.

Ericssons samhällsengagemang på youtube

september 23, 2008

För drygt ett år sedan valde Ericsson att bidra med basstationer till FN:s projekt Millennium Villages. Tanken med projektet är att hjälpa några av de allra fattigaste i världen ur sin fattigdom med hjälp av mobiltelefoni. Cirka 400 000 bybor omfattas av projektet. I dag publicerades en film om projektet på youtube tillsammans med två andra filmer om de insatser som Turkcell respektive Telstra gör inom ramen för CSR.

 

 

 

Filmen känns corporate. Det hade varit intressant att se en film som vänder sig mer direkt till konsument, det vill säga där samhällsengagemanget kopplas tydligare till produkten och konsumentens möjlighet att bidra genom sitt val av produkt (och varumärke). Annorlunda uttryckt, att låta samhällsengagemanget bli en del av varumärket Ericssons mervärde.

 

Visserligen är basstationer inget som gemene man springer och köper och filmen kanske är en B2B-produkt. Men å andra sidan är varumärket det samma oavsett om det är B2B eller B2C som är målgruppen.

 

Oavsett, det är ett spännande och lovvärt projekt.