Posts Tagged ‘socialt ansvarstagande’

En brief för ansvarstagande varumärke

oktober 29, 2008

För tid sedan hade jag anledning att titta närmare på ett företag inom charkuteribranschen. Jag har lagt ut delar av mitt – varumärkesidentitet, vision, mission och affärsidé samt trender i konsumentens beteende.

 

Här är den kreativa brief jag arbeta fram:

 

Uppdrag:

Syftet är att skapa en grafisk profil och förpackningar inom charkuteribranschen som kommunicerar lokalt producerat och socialt ansvarstagande.

 

Målgrupp:

Primär kommunikationsmålgrupp: Ungdomar 8-13 år boendes i X. Målgruppen samhällsengagemang ger sig uttryck främst i form av enskilda sakfrågor.

 

Målgruppen återfinns bland annat på grundskolor, är vana datoranvändare och stora konsumenter av sociala medier och digitala nätverk.

 

Primär konsumtionsmålgrupp: Föräldrar 35-45 åringar boendes i X. Målgruppen oroas av klimatförändringar och reagerar på brister i samhället. Målgruppen känner ansvar för framtiden. De känner att de vill göra en insats men väljer av olika anledningar bort att engagera sig under ordnade former i föreningar.

 

Målgruppen har god ekonomisk standard och bor företrädesvis i villa eller radhus. Den största mediekanalen är lokaltidningen.

 

Budskap: Ät gott med gott samvete.

 

Känna: X bidrar till en bättre närmiljö.

Tycka: X är en vän som vill mig och min närmiljö väl.

Göra: X gör mig till en bättre samhällsmedborgare.

 

Tonalitet:

Tilltalet ska vara personligt, andas framtidstro, engagemang och lokal samhörighet. Budskapet är framför allt emotionellt men också självuttryckande. Grafisk profil och förpackning ska vara identitetsskapande.

Annonser

En identitet för ett nytt varumärke

oktober 11, 2008

Som jag tidigare skrivit har jag under den senaste tiden haft anledning att titta lite närmare på ett företag inom charkuteribranschen. Häromdagen publicerade jag visionen, missionen och affärsidén. Här är delar av den varumärkesidentitet som jag mejslat fram. Det hela hänger samman med de trender inom konsumtionen som jag publicerat.

 

Kärna

Goda charkprodukter med gott samvete.

 

Värdeerbjudande

Funktionellt: När jag köper charkprodukter från X vet jag att jag får bra kvalitet.

 

Emotionellt: När jag köper produkter från X känns det bra att veta att det är lokalt producerat och att en del pengarna går till lokalt välgörande ändamål.

 

Självuttryckande: Jag är en människa som gör medvetna val.

 

Relation

X är en engagerad vän som alltid bryr sig om mig och min närmiljö och gör mig till en bättre samhällsmedborgare.

 

Varumärkesposition

Du kan alltid lita på att X ger charkprodukter till god kvalitet och gör dig till en bättre samhällsmedborgare.

Trender hos konsumentens beteende

oktober 3, 2008

Både Coop och ICA rapporter om kraftigt ökad försäljning av ekologiska produkter de senaste åren. Utbudet på ekologiska produkter svarar inom flera sektorer inte mot efterfrågan, något bland annat Arla. Även efterfrågan på Rättvisemärkta produkter ökar kraftigt. Under 2007 ökade Rättvisemärkt sin försäljning med 165 procent.

 

Nyligen presenterades även en undersökning som visar att 40 procent av konsumenterna tycker att det är viktigt att den mat som de köper år ekologiskt producerad. Och det är framförallt kvinnor som lägger stor vikt vid detta.

 

Inkomsten har också betydelse för om man anser att ekologiskt producerad mat är viktig. Hela 88 procent av dem som tycker det är viktigt med ekologiskt producerad mat är dessutom villiga att betala mer för den.

 

Av en marknadsundersökning gjord så sent som för något år sedan framgår att det finns en mycket stor potential för att utveckla marknaden av bland annat kött och chark. På flera håll i landet bedrivs även olika projekt i syfte att stärka den lokala produktionen.

Grunden är ett starkt intresse hos konsumenter som har en djupt rotad känsla för hembygden.

 

Involvera konsumenten och ta ansvar

Sociala medier driver fram en ny form av konsumentbeteende. Det möjliggör nya vägar att dela med sig av relevant information i en ständigt accelererande takt.

 

Kundernas uppfattningar om ett företags etik och sociala ansvar spelar allt större roll, konstaterar forskaren Marc Gobé och menar att detta lägger grunden till vad som kallas en konsumentdemokrati.

 

Forskning visar också att shopping och konsumtion av olika varor och tjänster bidrar till identitetsskapande och möjliggör för en individ att skapa sin egen identitet och image.

Omvärld avgör företags ansvarskommunikation

oktober 1, 2008

Hur företagen väljer att kommunicera sitt ansvarstagande beror främst på omvärldsfaktorer, snarare än företagets egna förutsättningar. Majoriteten av företagen är dessutom osynliga när det kommer till ansvarsfrågor. Det konstaterar Magnus Fredriksson i sin doktorsavhandling ”Företags ansvar/ Marknadens retorik – En analys av företagens strategiska kommunikationsarbete” som han försvarar den 10 oktober vid JMG i Göteborg.

 

Fredriksson har gått igenom samtliga årsredovisningar för de 260 bolag som var noterade på Stockholmsbörsen under hela räkenskapsåret 2004.

 

I sin avhandling avstår Fredriksson från att använda begreppet Corporate social responsibility, CSR. Han skriver bland annat:

 

”Ofta görs explicita eller implicita antaganden om att CSR är detsamma som etik. Dessutom menar jag att begreppet är retoriskt, och i så mening ideologiskt, utifrån att det speglar hur särskilda intressen vill att vi ska uppfatta företags uppgifter i samhället.”

 

Han är därmed inne på liknande linje som Annette Cerne som nyligen disputerade med sin avhandling ” Working with and Working on Corporate Social Responsibility – The flexibility of a Management Concept” vid Ekonomihögskolan i Lund.

 

Fredriksson menar att omvärldsfaktorer i mångt och mycket styr hur företag väljer att kommunicera och att det är den ekonomiska aspekten som dominerar:

 

”När företaget bevakas är det uteslutande utifrån deras förmåga att leva upp till marknadens förväntningar.”

 

De är framför allt större bolag som använder sig av ”vidgad ansvarsretorik”. Företag som inte bedriver en verksamhet som är problematisk i förhållande till avgörande politiska beslut syns sällan i massmediernas rapportering, slår Magnus Fredriksson fast.

 

Läs också: Ny avhandling om CSR och kommunikation

IOGT satsar på en vit jul för barn

september 30, 2008

Carina Fabregat, projektledare för företagskontakter i IOGT-NTO:s kampanj Vit jul. Berätta kort om vad “Alla barn har rätt till en vit jul” går ut på?

Kampanjen Vit Jul handlar om att ställa sig på barnens sida och få vuxna att avstå alkohol under julafton, juldagen och annandagen. Vit Jul är för alla barns rätt till en vit jul, inte minst de cirka 385 000 barn i Sverige som idag lever i missbruksmiljöer (FHI 2008).

 

Vad gör ni konkret?

Vi anordnar roliga aktiviteter i en drog- och alkoholfri miljö och arbetar parallellt med att få folk att göra ett solidariskt ställningstagande för barnens skull – att skriva under på att de kommer avstå alkohol under tre dagar.

 

Hur många år har IOGT haft kampanjen?

– År 2007 var första året och då genomfördes över 100 aktiviteter runt om i landet, det samlades in närmare 11 000 underskrifter från vuxna som avstod alkohol under juldagarna, varav närmare 200 var politiker.

 

I år utvecklar ni konceptet, inte sant?

– Ja, i år arbetar vi även med att etablera relationer med näringslivet och erbjuder företag möjligheten att engagera sig i Vit Jul genom sponsring, gåvor eller genom att köpa våra julkalendrar till förmån för projektet.

 

Hur går det, är det många företag som är intresserade?

– Detta innebär att vi jobbar uppsökande mot företag och berättar om projektet och arbetar in varumärket Vit Jul. Parallellt med det arbetet använder naturligtvis medlemmarna de företagskontakter de har i sina nätverk. Styrkan med en folkrörelse som IOGT-NTO-rörelsen är kraften hos de många engagerade medlemmarna.

 

Jag hörde att Systembolaget ville använda loggan på sina alkoholfria produkter men ni tackade nej, varför?

– Vi har inte fått någon formell förfrågan om samarbete från Systembolaget. För Vit Jul har vi en gedigen sponsringspolicy där vi valt att inte samarbeta med företag som bedriver verksamhet som uppenbart skadar människor eller miljö, som diskriminerar anställda, som använder barnarbete eller som har direkt koppling till alkohol-, tobaks-, pornografi-, eller krigsindustrin.

 

Varför ska mitt företag sponsra “Alla barn har rätt till en vit jul”?

Att stödja Vit Jul är att ta sitt ansvar och ge något tillbaka till samhället, ett CSR-projekt i dess rätta bemärkelse. Man kan välja att stödja projektet på en mängd olika sätt, allt utifrån egna förutsättningar. Vi är såklart måna om att erbjuda motprestationer som gynnar det sponsrande företaget på bästa sätt, samtidigt som vi är angelägna om att få projektet att växa.

 Ju fler vi är som hjälps åt desto fler barn kan vi hjälpa. Vi tycker helt enkelt att alla barn har rätt till en vit jul.

 

Vit Jul genomförs av IOGT-NTO-rörelsen, det vill säga vuxenförbundet IOGT-NTO, ungdomsförbundet UNF, juniorförbundet JUNIS och scoutförbundet NSF

Coop säljer rättvis choklad för Världen barn

september 25, 2008

Coop ska fram till mitten av oktober dra in 1 250 000 kronor till förmån för Radiohjälpens insamling Världens barn. Tillsammans med Anthons Bergs choklad hoppas man sälja 250 000 chokladkakor där fem kronor per såld kaka går till insamlingen. Konceptet känns dock inte helt färdigt.

 

När det gäller försäljningen av ekologiskt och rättvisemärkta produkter i dagligvaruhandeln är Coop nummer ett. Samarbetet med Anthons Bergs förstärker givetvis denna position. Det är synd konceptet utvecklas mer efter ett så hedrande initiativ.

 

CSR i praktiken kan du idag läsa om hur Timberland har räknat ut att det är lönsamt att ha låta personalen engagera sig på betald arbetstid. Engagerade anställda stannar längre. Just det är en viktig slutsats.

 

Eller som Peter PC Carlsson, alias enbart.blogg.se konstaterade nyligen i en kommentar kring hans insamling till förmån för Barncancerfonden: ”Människor vill väl, bara de får chansen”.

 

När personen i fråga, om det så är personal, kund, bloggare, medborgare, föreningsaktiv eller vad det än må vara får möjlighet att bidra med sitt eget engagemang ”stannar man kvar längre” och blir ambassadören, precis som Peter Carlsson blivit.

 

Här borde Coop ha kunnat utveckla konceptet mer tillsammans med Anthons Bergs och Radiohjälpen. Exempelvis en insamling likt Barncancernfondens eller varför inte en variant av Vattenfalls alldeles lysande insamling till förmån för Childhood.  Det hade stärkt Coops band till kunden och deras position som ansvarstagande än mer.

Ekonomiforskare: Risk att CSR urvattnas

september 19, 2008

När företag, intresseorganisationer, statliga verk och samarbetsorgan jobbar med CSR formar de också begreppet för att det ska stämma överens deras egna intressen. Vilka röster som sedan hörs i debatten avgör också vilken innehåll termen företagens sociala ansvar får. Det låter optimalt att alla som deltar i en debatt uppnår enighet och kompromissar för att få fram en lösning på ett problem. Men det innebär också risker, menar Annette Cerne, ekonomiforskare vid Ekonomihögskolan i Lund.

Hon har jämfört hur svenska och brittiska dagligvaruhandlare ger mening åt CSR, och har analyserat hur CSR-frågan hanteras av företag och organisationer i en debatt om hållbart fiske. Hon menar att en förenklig kan innebära risker:
– I slutänden kan det resultera i att Corporate Social Responsibility förvandlas till Consumer Social Responsibility. Vad händer med frågor som till exempel ”hållbart fiske” och ”rättvis handel” om konsumenter inte skulle visa intresse för en sådan fråga. Är det då inte heller viktigt för företag att tänka på sådant i sin verksamhet?

En vanlig uppfattning i ansvarsdebatten är att det gäller att hitta ett sätt att använda begreppet som är attraktiv för företagen och enkelt att genomföra.

– I en brittisk debatt som jag studerat har man kommit fram till just en lösning. Det ser tilltalande ut på ytan, men om man går lite djupare kan man se att enigheten döljer kompromisser som är svåra att få ihop i praktiken. Ett exempel är hur man förenar idéer om hållbarhet. Den ekologiska hållbarheten kan få stryka på foten i relation till den ekonomiska hållbarheten eftersom den grundläggande synen på exempelvis tillväxt skiljer sig stort. 

Annette Cerne disputerar den 26 september med sin avhandling ” Working with and Working on Corporate Social Responsibility – The flexibility of a Management Concept”.

Ikea och WWF ska få unga att spara energi

september 16, 2008

Ikea och WWF lanserade i dag tävlingen Stora värmeljusjakten, som riktar sig till landets 1-3 klassare. Tävlingen går ut på att få unga att lära sig mer om återvinning och hur man sparar energi. Sammanlagt bjuds 4 000 skolor med totalt 300 000 elever in till att samla så många förbrukade värmeljuskoppar i aluminium som möjligt och lämna dem till återvinning. Genom att återvinna aluminium så spar man 95 producent energi jämfört med om den nyproduceras, enligt initiativtagarna.

 

Tävlingen startar den 15 oktober och håller på till den 15 april 2009. De 17 regionala klassvinnarna får 5 000 kronor var, där hälften ska gå till ett lokalt miljöprojekt.

– Vi hoppas att tävlingen ska fungerar som en dörröppnare till ett större och mer aktivt miljötänkande. En inställning som i slutändan gör oss alla till vinnare, säger Germund Sellgren, projektledare på WWF.

CSR-blogg återuppväckt

september 15, 2008

Så har Maria Grafström och Karolina Windell bestämt sig för att börja blogga igen. De skriver bland annat att de har dragit igång ett nytt bokprojekt inom CSR tillsammans med medförfattaren av CSR: Företagsansvar i förändring, Pauline Göthberg. Det ska bli roligt, intressant och inspirerande att följa bloggen.

TOM – skon där ett par blir två

september 14, 2008

CSRwire finns nu en intervju med Blake Myscoskie, grundare av TOM – Shoes for tomorrow . Det var när Blake Myscoskie besökte Sydamerika som han greps av de fattiga barnen som sprang runt med gamla skor, trasiga skor eller helt skolösa. Han bestämde sig för att göra något åt saken.

– Men hur hittar man en modell som håller över tiden? Det är lätt att få folk att ge pengar till välgörande ändamål både en och två gånger. Men vi vill att det ska hålla i längden, säger han i intervjun.

 

Det var då idén om TOM växte fram, som går ut på att för varje par skor som du köper donerar företaget ett par skor till ett fattigt barn.

– Vi har 15 volontärer som delar ut skor till behövande barn var 14:e dag runt om i världen, säger Blake Myscoskie.

 

Företagets kärnverksamhet utgår från ett CSR-perspektiv och drivs utan reklam och förlitar sig istället helt på word-of-mouth.
.
På Blake Myscoskies blogg kan du se en video med Blake himself där han lanserar TOM:s senaste produkt, boots, med hjälp av en välgjord storytelling och tillhörande film på nopolowidow.com.