Posts Tagged ‘Ericsson’

Ericssons samhällsengagemang på youtube

september 23, 2008

För drygt ett år sedan valde Ericsson att bidra med basstationer till FN:s projekt Millennium Villages. Tanken med projektet är att hjälpa några av de allra fattigaste i världen ur sin fattigdom med hjälp av mobiltelefoni. Cirka 400 000 bybor omfattas av projektet. I dag publicerades en film om projektet på youtube tillsammans med två andra filmer om de insatser som Turkcell respektive Telstra gör inom ramen för CSR.

 

 

 

Filmen känns corporate. Det hade varit intressant att se en film som vänder sig mer direkt till konsument, det vill säga där samhällsengagemanget kopplas tydligare till produkten och konsumentens möjlighet att bidra genom sitt val av produkt (och varumärke). Annorlunda uttryckt, att låta samhällsengagemanget bli en del av varumärket Ericssons mervärde.

 

Visserligen är basstationer inget som gemene man springer och köper och filmen kanske är en B2B-produkt. Men å andra sidan är varumärket det samma oavsett om det är B2B eller B2C som är målgruppen.

 

Oavsett, det är ett spännande och lovvärt projekt.

Sammanhanget – centralt i CSR-kommunikation

augusti 23, 2008

Svenska storföretag tar större samhällsansvar än man kan tro men de är sämre än de tror att förmedla det till sina kunder, anställda och aktieägare. Den slutsatsen drog Susanne Ikonen och Charlie Andersson vid Södertörns högskola som i sin kandidatuppsats som presenterades i somras. Samtidigt gör allt fler storbolag hållbarhetsredovisningar, enligt en undersökning från Öhrlings PricewaterhouseCoopers som kom i veckan.

 

Den som vill och är intresserad, upptäckter efter att ha sökt, en rad exempel på riktigt bra CSR-insatser hos många svenska företag. Till exempel har Atlas Copco arbetat med ett globalt projekt kring rent vatten sedan 1984 och Ericsson gör insatser kring mobil kommunikation i Afrika.

 

När det handlar om hur detta kan förmedlas till kunder, anställda och aktieägare listar Sara Hernandez på ett mycket bra sätt en rad kanaler och hur man kan använda dem tillsammans med mottagarna/målgruppen eller riktat mot mottagarna/målgruppen.

 

Men jag tror att man behöver backa bandet ytterligare. Det som många företag saknar är ett naturligt sammanhang att berätta om sina insatser.

 

I slutprojektet på Berghs ställdes den grupp som jag ingick i inför utmaningen att locka fler företag till Södertälje kommun, som var vår uppdragsgivare. Den centrala frågan för oss blev hur vi kunde skapade ett naturligt sammanhang där Södertäljes näringsliv kunde framställas som framåt. Samtidigt skulle det hänga ihop med Södertälje kommuns identitet.

 

Resultatet blev Projekt Thinkett CSR-projekt, vars egentliga syfte var att locka fler företag till kommunen. Project Think blev ursäkten till att skapa PR kring Södertälje. Strategin var att projektet i sig skulle väcka så stor uppmärksamhet att kommunen inte skulle behöva aktivt kommunicera inflyttningsbudskap till företag – som riskerar att bli platt, tråkig och försvinna i mängden.

 

Målet var att Södertälje inom fem år skulle förknippas med Project Think, lokalt samarbete och ansvarstagande, och väcka lika starka associationer inom detta område som Kista gör inom högteknologi.

 

Oavsett, det centrala var sammanhanget. Att hitta ursäkten till varför blickarna skulle riktas mot Södertälje. Och det är antagligen det som, de företag som vill kommunicera sina insatser, behöver fundera igenom. Hitta sammanhanget, ursäkten. Kommunikationen ska vara lika naturlig och hållbar som de insatser man gör.

Sponsorer, vad gör ni för att påverka Kinas ledare?

augusti 7, 2008

Denna debattartikel publiceras i dagens Aftonbladet. Denna version är något längre än den som publiceras i tidningen.

 

Kritiken mot den kinesiska regimen som rensar ut oliktänkande genom övervakning, fängslanden och tortyr är stark. I Sverige riktas kritiken framför allt mot den internationella och den svenska olympiska kommittén, IOK respektive SOK, för deras passivitet. Även svenska elitidrottare har ställts inför skranket. Men få eller ingen ifrågasätter de sponsrande företagens ansvar.

 

SOK:s generalsekreterare tillika IOK:s första vice ordförande Gunilla Lindberg har med all rätta fått ta emot horder av kritik för sin undfallenhet inför Peking-OS. Trots larm om övergrepp, fängslanden och tortyr mot oliktänkande från den kinesiska regimen, som också bekräftas i färska rapporter från Amnesty och Human Rights Watch, vägrar SOK respektive IOK att ta i frågan. Det i sig är anmärkningsvärt.

 

Även svenska elitidrottare har under året stått i skottgluggen för kritik. Bland annat har Liberala ungdomsförbundets ordförande Frida Johansson Metso krävt att höjdhopparen Stefan Holm bojkottar OS.  Måndagen den 4augusti uppmanade hon på Aftonbladets debattsida svenska OS-deltagare att använda gnuggtatueringar med budskap under OS. Visserligen är Stefan Holm en stor idrottsman men att tro att han eller så hela svenska OS-landslaget skulle kunna påverka den kinesiska regimen känns naivt.

 

Sommar-OS är det största idrottsevenemang som existerar. Miljarder och åter miljarder kronor omsätts. Utan stora feta sponsorkontrakt skulle ett OS, så som vi är vana vid, aldrig kunna genomföras. Multinationella bolag pumpar in pengar och kalkylerar sedan att kamma hem de satsade pengarna – och mer därtill – genom stärkta varumärken och ökad försäljning.

 

Frågan är om företagens varumärken stärks och om det leder till ökad försäljning i samband med detta OS. Tänk dig scenariot att demonstrationer utbryter på eller i anslutning till en OS-arena, att ett lag eller en enskild idrottare gör någon form av protestaktion eller att kravaller utbryter i Peking. Eller att fortlöpande avslöjanden om missförhållanden drar ljuset från det sportliga och bilder med sponsrade idrottsmän blandas med tortyrbilder. Eller att det utbryter en diskussion om företagens ansvar för att påverka den kinesiska regimen. Vilket företag vill skylta med sitt varumärke då?

 

Det är alltså här nyckeln till att påverka Kinas ledning finns. Företagen. För utan pengar blir det inget OS. Och hur ädelt man än vill att ett olympiskt spel, sprunget ur den grekiska antiken, ska vara är det när allt kommer till kritan ”money talks” som gäller.

 

Se bara när Tyskland halkade ur A-gruppen i ishockey-VM. Vad hände då? Jo, eftersom huvudsponsorn var tysk gjordes systemet om så att fler lag fick vara med i A-gruppen – och huxflux var Tyskland med igen.

 

Ser man till den svenska OS-truppen så sponsras den bland annat av ATG, Nordea, Vattenfall och Ericsson. I ljuset av de protester som följde när OS-facklan fördes världen över i våras var företagens ansvar uppe för diskussion. Då var det bara Vattenfall som öppet tog avstånd från kränkningarna av de mänskliga rättigheterna och som genom ett samarbete med Amnesty International ska arbeta för att deras kunder och personal får ta del av situationen i Kina.

 

Det är dock få som ropat på att få ställa företagen – svenska och utländska – till svars. Det är förvånande. I tider då corporate social responsibility, CSR, det vill säga företagens samhällsansvar debatteras flitigt är det få röster som har riktats mot sponsorerna av OS. Vad har de multinationella bolagen för ansvar att påverka förhållandena i Kina inför OS? Det är ju trots allt de som sitter med trumf i hand – pengarna.

 

Så svenska sponsorer jag riktar frågan till er; vad har ni gjort för att påverka den kinesiska regimen? Har ni tagit några initiativ till att påverka IOK och SOK, till ett eget eller gemensamt utspel tillsammans med er sponsorer, att uppvakta Kina eller andra globala företag och stora sponsorer av OS?

 

Mattias Josefsson

Diplomerad kommunikationsstrateg vid Berghs i Stockholm