– Det främsta skälet är den allmänna budskapströttheten i och med den lavinartade medieutvecklingen de senaste åren. Tv-digitalisering och internets framväxt har i kombination med fler gratistidningar, kvällstidningsbilagor och magasin gjort att vi har fler medier än vi kan räkna. Detta gör oss mer selektiva och benägna att skärma av, tror Peter Callius, som ligger bakom undersökningen till SvD:s Hanna Dunér.

Det nya medielandskapet tvingar fram mer relevant och inte så påträngande reklam. Det kräver i sin tur ökad kunskap om konsumenterna.

Undersökningen är ytterligare en i raden som förstärker bilden av att traditionell reklam är på väg bort. Det krävs mer för att skapa en relation till konsumenten och underhålla i dagens mediebrus.

Läs också Kristofer Björkmans Bara internet och PR ökar kraftigt nästa år.

Tre typer av reklamkonsumenter

Bakåtlutad & tillgänglig 17,8 procent

• Konsumerar mer medier än genomsnittssvensken.
• Positiva till all reklam.
• Aktiva, prövar nyheter tidigt.

Tradition & kontroll         40,6 procent

• Tycker om direktreklam och tidningsannonser, men undviker reklam i tv, radio, och på internet.
• Prövar gärna nya saker tidigt och är aktiva nyhetssökare.
• Konsumerar medier som genomsnittssvensken.

Reklamundvikaren          38,6 procent

• Undviker reklam i de flesta medier.
• Konsumerar medier i lägre utsträckning än andra grupper.
• Traditionella och förändringsfientliga.

 Källa: Sifo:s kartläggning

De flesta andra sociala nätverken bygger på redan befintliga relationer. Men Fileride hjälper dig att hitta nya genom att du delar med dig av exempelvis youtubeklipp, spellistor eller foton så hjälper nätverket dig att hitta likasinnade. ”Add your interests – We add friends.”

Kunde givetvis inte låta bli. Numer är jag en Filerider.

Fler än åtta av tio svenskar har under de senaste två åren gjort något i sitt vardagsliv för att minska sin klimatpåverkan.

Klimatfrågan har blivit en livstils- och identitetsfråga, konstaterar Jessica Cederberg Wodmar, projektledare klimatkommunikation på Naturvårdsverket.

Källa: ARS Research AB

Att klimatfrågan blivit en självuttryckande fördel är något som fler företag borde ta fasta på i sin kommunikation. Idag ligger fokus i kommunikationen vanligtvis på emotionella fördelar.

– Företag och organisationer håller sakta på att anpassa sig till denna nya miljö där de inte längre har möjlighet att kontrollera budskap fullt ut. De största nordiska börsbolagen öppnar nu upp för en konversation med olika intressenter med syfte att skapa dialog, säger Hans Kullin, nordiskt ansvarig för digital PR på Burson-Marsteller.

– Konsumenterna bloggar och pratar om ditt varumärke på nätet och är du inte med och påverkar hur denna diskussion förs så hamnar du i baksätet. Då låter man kunderna definiera ens varumärke och träffarna på Google kommer från någon som skriver om dig och inte från dig själv eller din egen hemsida, säger Kullin till SvD Näringsliv.

Samtidig kan vi läsa i Dagens Media att Troja television dödförklarar traditionell tv-reklam och som nu sadlar om.

– I princip allting kommer att byggas på användargenererat material och sociala nätverk, säger Stefan Permerén på Troja, som nu ska lansera ett antal sajter med olika nischade målgrupper.

Barncancerfonden, som avslutade nyligen sin insamlingscentral, startar nu inför julen ett nytt insamlingskoncept – Give hope.

För en summa av 50 kronor kan du ge bort en presentbox eller kuvert för de tunna klapparna som biobiljetter, presentkort eller liknande. Samtidigt samlar du in pengar till Barncancerfonden.

”När en person ger en gåva till en annan, delar han eller hon sin generositet mellan mottagaren av gåvan och barn som kämpar mot cancer. Du ger genom att ge.”, skriver Jenny Runemark i ett mejl.

På sajten givehope.se utlovas att av de 50 kronor går minst 40 kronor till Barncancernfonden.

Boxarna säljs på Designtorget. Presentkuvertet säljs på Svenska Bios biografer runtom i landet. Produkterna finns även att beställa på kampanjsidan.

Hon satt tidigare på chefsstolen för marknadskommunikationen och att valet föll på Pia var inte särskilt oväntat.

– Vi behöver förflytta varumärket och attrahera andra målgrupper än vad som är fallet idag. Detta är ett prioriterat arbete som vi redan påbörjat, säger hon i ett pressmeddelande.

Grattis Pia!

Intresset är ljumt i alla ålderskategorier – även bland unga. Faktum är att endast en procent av

av mobiltelefonanvändarna i USA har något TV-abonnemang i mobilen.

Erik konstaterar:

”T ex är det endast 9 procent som säger att de är intresserade av se live-sända tv-program i mobilen. För två år sedan var denna siffra 15 procent. Och bara 8 procent är intresserade av se långfilmer, mot 10 procent 2006.”

Hmm…Att dessa siffror sjunker när nyhetens behag avtar är kanske inte så konstigt. Men till och med när det gäller korta klipp t ex korta nyheter och musikvideos har intresset nästan halverats från 10 procent till 6 procent. Det är förvånande.

Det går en gräns vid 35 år, konstaterar Håkan Selg. Internetanvändarna i åldrarna däröver – mejlgenerationen – hör hemma i fas 1. De har i vuxen ålder växlat över till Internet men sitter kvar i tidigare användarmönster. Användarna i åldrarna därunder – messengergenerationen – är uppvuxna med tillgång till uppkopplade datorer. Där har de utvecklat ett Internetbaserat användarmönster utan omväg över tidigare tekniker. Det har dessutom skett under lustfyllda former, med prat, skämt, skvaller och populärkultur i förgrunden.

En rad ledande befattningshavare inom näringsliv och offentlig sektor upptäcker nu successivt att de inte längre kan kontrollera sin omgivning på samma sätt som tidigare. Att deras kunder tar över distributionen som i fallet med skivindustrin eller att deras anställda ägnar Facebook större uppmärksamhet än måndagsmötena.

Vad har vi då att vänta oss, frågar sig Håkan Selg och drar två slutsatser:

1. Högljudda krav på ökad kontroll av vad som tilldrar sig på nätet. Där är vi redan. Debatten sker idag huvudsakligen på mejlgenerationens premisser eftersom få debattdeltagare har en inblick i vad den nya Internetkulturen innebär. Detta kommer gradvis att förändras i takt med att messengergenerationen skaffar sig ökat samhällsinflytande.

2. Ganska snart kommer framsynta bolagsstyrelser att besätta ledande befattningar med personer ur messengergenerationen som är hemmastadda i de nya nätverken och behärskar dess koder. Offer i detta systemskifte blir mejlgenerationens chefer och företagsledare som långt innan pensionsåldern hamnar på överblivna listan likt partibossarna vid Sovjetsystemets sammanbrott.

”Förvånansvärt”, skriver SEFS i ett pressmeddelande.

– Det är anmärkningsvärt att så många svenska företag inte inser värdet av att utnyttja sitt sponsorskap. Effekt står ofta i direkt relation till aktivering. På den punkten kan vi lära oss mycket av många företag i övriga Europa och Nordamerika, säger Maria Guggenberger, VD på Sponsrings & Eventföreningen.

I ett ständigt ökande informationsbrus med allt mer informationskräsna konsumenter krävs mer än bara en reklamskylt för att sticka ut.

I dag vill konsumenten – mottagaren – involveras och underhållas. Och det tillsammans med nya medier skapar helt nya möjligheter. Det visar inte minst valet i USA. Vattenfalls CSR-arbete är ett annat konkret lyckat exempel. Men det kräver ett engagemang – även från sändaren.